Igår åkte Jojo hem. Apan är gladare än någonsin. Äntligen får vi lite kvalitetstid, han och jag. Vi började dagen med en långpromead. Det har varit ganska fint väder idag, så vi gick och sparkade i löven. När vi kom hem åt vi frukost, och sedan har vi mest chillat i lägenheten hela dagen. Det var jätteskönt, fram tills vi blev störda. Det började med en massa spring och stoj i korridoren, sen plingade det på dörren. Jag kikade försiktigt ut genom titthålet. I korridoren utanför stod några häxor och en frankenstein. Apan tyckte att vi skulle låtsas att vi inte var hemma, så det gjorde vi. En stund senare plingade det på dörren igen. Tre pumpor den här gången. De var så galet söta i sina pumpadräkter att jag först tänkte öppna dörren, men sen insåg jag att det enda godiset vi hade hemma var en enda chokladkaka. Man kan ju inte gärna ge godis till en av tre pumpor medan de andra tittar på. Nä, vi låtsades även den här gången att vi inte var hemma. När det plingade för tredje gången blev jag nästan lite upprymd och skyndade till titthålet för att se vad det var den här gången. Hela gluggen var täckt av ett monsteransikte som tittade tillbaka. Jag blev skiträdd. Ett ensamt monster med en jättemun. Den här gången lät jag inte bli att öppna i brist på godis, jag var genuint rädd att bli rånmördad av ett monster.
För att slippa ringklocketerrorn åkte jag och apan in till stan och tog en bärs istället.
Här kommer en snabb uppdatering av de senaste två dagarna. Både Jojo och apan tittar snett på mig när jag sitter vid datorn... I onsdags var vi på Pratern. Det var ganska gött. Det är alltså ett tivoli som ligger mitt i stan, och tydligen stänger de för säsongen på söndag, så allt sjäng verkligen på sista versen, men det var lite det som var charmen. Det var inte alls mycket folk, och hela den där "övergivet-tivoli"-känslan låg över stället, vilket var mycket mysigt.
Framåt aftonen spatserade vi lite i stan och hittade en irländsk pub där vi satt nästan hela kvällen.
Igår var vi och shoppade, och hittade massa fina grejer, framför allt Jojo var mycket nöjd med turen. När det började närma sig kvällen, så behövde vi lite energi. Plötsligt fanns en australiensisk pub framför oss. Vi gick in och insåg omedelbart att det här var ett bra ställe. Vi trivdes omedelbart. Efter en stund blev Jojo hungrig, så vi beställde in en "Adventurer's plate" för två. Ojojoj... På denna tallrik var det. 1. Struts 2. Känguru 3. Krokodil 4. Gräshoppor
Är det något jag alltid har tänkt att jag aldrig kommer äta, så är det gräshoppor. Jag åt dem. Det var faktiskt inte så farligt, snarare tvärtom, ganska gott. Det enda som var lite äckligt var hur skalet krispade i munnen.
Idag har jag och Jojo firat. Mest för att det är Österrikes nationaldag. Vi var på Heldenplatz där det var firande i allra högsta grad. En massa marknadstält och grejer. Jojo: "Hur många av de här tälten tror du är öltält? Anna: "Hmm... jag tror att de har en del mat och sånt också, så kanske 98%"
Den gissningen visade sig vara mer eller mindre korrekt. Öl, glühwein och sturm serverades i massor, men även så klart en hel del korvar, knödlar och langos.
Där fanns även en massa militärer från österrikiska armén som visade upp sig. Då blev jojo glad. Vi upptäckte en del skillnader mellan svenska militären och österrikiska. Svensk militär är ganska strikta med hur de framstår inför allmänheten. Allt är liksom inte tillåtet när man har uniformen på sig. Till exempel så ska man inte gå mer än absolut nödvändigt i uniform på allmänna platser, och det är inte helt ok att sitta med feta hörlurar på bussen och man har sina militärkläder på sig. I Österrike får man (iförd uniform) dricka bärs på allmän plats, så länge man (och jag citerar här) "inte blir FÖR full" Redan där blev vi lite chockade. Men sedan har vi även följande skillnad. Gissa vad detta är innan ni scrollar vidare.
Japp, det är till militärernas hästapollar.
Det är inte år 1876 längre hade jag lust att säga, men de kontrade med att de behöver hästarna i bergen. Nog för att det kanske är en anledning, men ändå... Helt plötsligt farmstod de som snälla farbröder med ponnyridning för barnen istället för människor som faktiskt ska försvara ett land.
Idag har varit en väldigt lugn dag, en typisk söndag kan man säga. Ingenting har varit öppet, vädret har varit trist och man har bara kännt för att gå i ide tills det blir en bättre dag. Jag och Jojo har bland annat legat i min säng och lyssnat på p3:s dokumentärer, vi har ätit lite och lunkat runt i lägenheten. Till slut sa Jojo: "Hörredu, ditt komatroll nu får vi komma på en plan" Jag vaknade till ur min dvala och tänkte att det kanske inte var en så dum idé att få lite frisk luft. Därför bestämde vi oss för att kolla in den där restaurangen jag var på i förra veckan. Det var nästan lika awesome som sist, och nu är vi hemma igen och ska kolla på film. Imorgon blir det shopping, Jojo är i extas!
Idag har jag och apan städat en massa. Hela dagen faktiskt. Jag tyckte att vi kunde göra lite fint eftersom Jojo kommer imorgon. Apan tyckte att Jojo kunde stanna hemma istället. Jag tror att han är lite rädd att han ska bli tredje hjulet...
Nu är det i alla fall dags att luta sig tillbaka med raggmunkar från igår (ja, pappa. Inte nog med att jag äter det en gång, utan det blev några över till idag. Gud så goda de är!) och en Gösser framför Wallander-fredag.
Denna dag började helt fantastiskt! Jag vaknade av att en av mina favoritlåtar spelades på radion. Jag flög up ur sängen och dansade medan jag stekte ägg. När jag sedan drog upp persiennerna insåg jag hur fint väder det var ute. Sol och blå himmel! Apan tyckte att vi kunde hänga hemma och kola på film hela dagen, men jag övertalade honom till att följa med ut i stället. Vi har alltså var ute en massa idag, och det har varit underbart. Träden börjar få en massa färger, och det höstblåste ute, men blev aldrig riktigt kallt. Nu har vi precis kommit hem, och jag ska göra raggmunk! Oh yes!
Tänkte att det väl är bäst att ge en update om vad som har hänt idag. Det var alltså dags för det första provet idag. Det gick sådär får man väl säga... Jag hade verkligen pluggat och försökt förbereda mig, men det är så förbannat svårt. Förhoppningsvis blir det ett godkänt i alla fall. Efter provet hade vår lärare bokat bord på ett café, så att vi skulle kunna ha andra halvan av vår lektion där. Dels som belöning efter provet, och dels för att vi skulle få gå på ett typiskt Wienskt Café. Jag säger då det. Det var pelare, stora tavlor och alla som jobbade där var oerhört propra iförda kostym och förklän som nådde till golvet. "Nu är vi inte på Haglunds längre" sa jag till apan och gick för att välja en bakelse. Det blev en mangomousse med jordgubbsås i ett skal av vit choklad och till det en café melange. Kära hjärtanes... Det var underbart. Himmelriket i min mun.
När jag sedan kom hem så hade jag och Vanessa ivriga diskussioner gällande hygien, mat och ilska. Det var givande, som alltid när det gäller oss..
Och så en särskild hälsning till mor min: Eftersom vi njöt av bakelser och gott kaffe, så redovisade vi inte våra viktiga dagar. Blir på måndag istället, så jag hinner kanske byta till nationaldagen... får se.
Jag sitter vid mitt köksbord och... förundras. Det här med bloggar blev ju en trend för ett tag sedan, eller ja, några år sedan, och jag fattade aldrig riktigt grejen. Till att börja med förstod jag inte riktigt vad det skulle vara bra för, och sen förstod jag inte riktigt vad det var som var så intressant med att läsa om andras vardagliga liv. När jag träffar mina vänner (eller sitter på skype i fem timmar...) så vill jag ju ha något att prata om, och då finns det ju ingen poäng i att sitta och läsa det på förhand. Nej, det där har jag aldrig begripit.
Denna (och den förra) bloggen, har jag ju mest haft som ett kommunikationsmedel med er där hemma medan jag har varit ute och rest...
Hur som helst, idag bestämde jag mig för att ta reda på vad det egentligen är folk läser. Och jag förundras. Jag googlade "känd blogg" och fick fram tre stycken som jag sedan studerade. Blondinbella, Kissi och Kenza. Man kan tro att alla skrivs av samma människa. Jag blev uppriktigt chockad.
Man kan ju tänka sig att en känd och populär bloggare (som dessutom får betalt!) har något att säga. Något folk finner intressant eller tänkvärt. Ack så fel jag hade. Det är ett enda virrvarr av "ska jag botoxa läpparna?", "jag är så tjock", "Gud kolla min nya kappa", "myyyyys!" och "like oh my gooooooood" Vad är det för folk? och vad är det för folk som läser? Hur kul kan det vara att läsa om att den ena har filat naglarna och den andra har insett att det är lika många kalorier i en chai latte som en cheeseburgare?
Dessutom, nästan värst av allt, är att de inte kan stava! Det är okej att man slarvar med språket ibland när man chattar eller kanske skickar ett sms och har bråttom, men när man skriver för att skriva kan man väl åtminstone bry sig om lite språkbehandling?
Jag följer en blogg, nämligen den som tillhör Herr Stephen Fry (nej Jojo, jag är inte besatt, jag tycker bara att mannen har något att komma med). Där står det åtminstone saker man kan ta till sig, fundera över eller rent av utvecklas av att läsa.
Om det är någon i min lilla, trevliga skara läsare som har förstått något jag inte har, så kommentera gärna. Jag är öppen för förslag. Så länge sitter jag med hakan i golvet och förfasas.
Becca, jag hälsar dig välkommen till min lilla, men betydelsefulla, läsarkrets! Ja, mamma jag skrev om Gustav Adolfsdagen. Blev lite si och så, hade ju inte överdrivet mycket info att gå på men det blir nog bra. Jag rapporterar imorgon när jag har haft lektionen.
Hörde att det har börjat bli halt hemma. Mohaha. Här har löven knappt börjat trilla av träna. Skämt åsido. Förra veckan var det typ sommar, och nu har det börjat blåsa och ha sig. I förrgår regnade till och med! Jag blev helt chockad! Dags att ta på sig jackan antar jag...
Nåväl, nu ska jag nanna, imorgon är det skoldag och jag har faktiskt prov till och med.
Detta var verkligen en dålig dag. Eller nej, det började med en dålig natt. Jag sov verkligen ingenting, utan låg mer som i en dvala timma efter timma. Till slut var jag tvungen att gå upp eftersom det var skola idag. Jag tog fel tunnelbana och åkte fel hit och dit. Huvudet var på vift så att säga. Så fort vi slutade skolan, åkte jag hem och däckade. När jag sedan vaknade ett par timmar senare var jag otroligt godissugen, så jag bakade chokladmuffins. Det blev bara åtta stycken, för jag råkade äta mer smet än jag bakade, men jaja, så kan det gå. Bestämde mig för att socker är bra när man är trött, så jag halvsov framför tv:n medan jag fikade på muffins och ikeas flädersaft. Då ringde min mobil. Jag blev nästan rädd. Den har praktiskt taget inte ringt sedan jag kom hit, och nu ringde plötsligt ett okänt nummer. Jag övervägde att inte svara, men nyfikenheten tog över.
"Hallå?" "Ja, hallå jag ringer angående radio- och tvlicensen" "eh... jaha hej hej" "Hej. Jo vi har registrerat här att du inte har betalat någon tv-licens, stämmer det?" "Ja, jo det kan nog stämma..." "Var bor du?" "Jo för tillfället bor jag i Wien faktiskt" En stunds tystnad. "Nä, gör du? O, gud va kul!!" "Ja, det är kul..." "Vad gör du i Wien då?" "Eh... jag pluggar tyska..." "Gud va roligt Wien som är så fint!" "Ja, jo det är det ju..." "Men jaha, du står ju i alla fall skriven i Sverige. Bergsgatan 80 står det...." "Ja just det, jo jag är skriven där ja..." "Jaha, men då är det någon annan där som betalar kanske?" "Kan tänka mig det ja..." "Per... känns det igen?" "Ja, det är far min" "Ja, men dåså, då är vi på det klara. Men gud vad kul med Wien!" "Ja, jag skrattar hela tiden..." "ja, nej jag ska inte störa. Men ha så kul nu, och njuuuuut verkligen av att vara där! Tänk på oss som sitter här hemma" "Ja, gud vad jag njuter..." "Men ha det så bra nu då och ta hand om dig i stora staden!" "jo tack, hej hej..."
Idag har jag och apan pluggat massor! vi har verkligen varit jätteduktiga! Vi mötte upp Isabel på stan och fikade, sedan åkte vi hem till mig och pluggade en massa. Vi kom på att vi verkligen hatar grammatik! herregud vad vi hatar det! Framåt kvällen ringde Isabels indiska vän och undrade om vi ville hänga med ut och käka, så vi gick tillsammans till en italiensk restaurang. Pizzan var AWESOME! Jag säger bara det! nu ska vi nog sova. Skola imorgon! Kul att höra från er allihopa! Visste inte att Marianna läser också. Hej Marianna!
Idag har det pratats på skype. Herregud vad jag har pratat. Det känns som att jag har pratat med alla, har nog sammanlagt suttit fyra timmar. Men det var trevligt såklart! Nu är jag trött och ska sova, imorgon är det plugga som gäller.
Tänkte även ge en liten uppmaning till er som läser: Kommentera för fan! jag vet ju inte vilka som läser! Jätteirriterande! Kul att höra från mimmi, oma och opa förresten. Snart sitter hela släkten på min blogg!
Igår skrev jag inget. Jag var galet trött och helt plötsligt var det sent och bla bla... men mamma jag lever än, så du behöver inte oroa dig. Igår var jag tvungen att åka in till stan och köpa lite småsaker. Ända sedan jag kom hit har jag varit oerhört nöjd med lokaltrafiken. Jag har ett månadskort, som kostar 500 spänn, och med det får jag åka obegränsat i hela Wien. Det vill säga, det gäller för all lokaltrafik (spårvagnar, bussar, tunnelbana...) Bara det är ett bra pris tycker jag, men inte nog med det. De går hela tiden. Inte en enda gång sedan jag kom hit, har jag behövt vänta mer än 5 minuter. Tills igår. Jag kom ut från tunnelbanan och min buss var inte där. Så jag kollade på den elektroniska skylten, och där stod det 36 minuter. Inte en chans, tänkte jag. Den borde vara här inom 3 minuter. Så jag satte mig och väntade. Två minuter senare kollade jag igen. 24 minuter. Jahapp. Ytterligare några minuter senare stod det 11 minuter. Hm... Sedan började jag kolla ungefär varannan minut. 7 minuter. 4 minuter. 16 minuter. 21 minuter. 3 minuter. Sedan kom symbolen för att bussen stod inne på stationen och det var dags att gå på. Ingen buss i syne. 13 minuter. 26 minuter. 12 minuter. 9 minuter. Då kom den. Om de inte har en aning, kan de inte bara skriva ett frågetecken, istället för att gissa på någon random tid? För att citera min kära mor: "Ibland märks det att Österrike är efter..."
Sedan åkte jag hem och kollade på Wallander. De har tydligen Wallander-fredag på tv. Awesome!
God afton. Denna dag har spenderats på IKEA, och det var underbart. Jag behövde lite småsaker till lägenheten, så jag tänkte att jag kunde åka dit och låtsas att jag är hemma. Först gick jag en vända bland möbelutställningarna. Jag kom på mig själv med att gå och flina åt att jag nog var den enda som faktiskt vet vad "nysnö" och "ektorp" betyder. Sen tyckte apan att vi skulle äta lunch, så det gjorde vi. Vi satte oss vid och långbord och åt och tog en kaffe på maten. Lagom när jag började göra mig redo att gå, så kom en kvinna som hela tiden hade suttit en bit bort fram till mig. Hon tittade på mig, och jag tittade tillbaka. Sedan sa hon helt appropå ingenting (på tyska såklart): "Gud vad du är snygg! Du har sminkat dig så fint och är så...fin!" Eh... va? Jag mumlade "tack" men då hade hon redan börjat gå igen. Jag satt där i chock en stund och fortsatte dricka på min kaffe som redan var slut. Sedan gick jag ett varv till och sa till apan att inte nog med att jag är den enda som fattar vad namnen betyder, jag är även snyggast på IKEA. Apan tyckte att jag kom på andra plats efter honom.
Det var väl ungefär min dag, men innan jag avslutar kommer lite information om IKEA i Wien som jag tyckte var viktig att få med i det här inlägget.
1. Mamma, jag har köpt ost nu. De hade både "Morfars brännvinsost" och "Västgöta kloster". 2. De säljer svensk vodka på matavelningen. 3. Det serveras Gösser till lunchen om man så önskar.
Idag var det dags för skola igen... Där finns inte särskilt mycket att rapportera... Sedan åkte vi hem och var jättetrötta, så det slutade med att både jag och apan sussade framför tv:n i två timmar. Jag vaknade med ett ryck av en smäll. Det lät ungefär som när någon slår riktigt hårt mot en fönsterruta, så skiträdd tog jag apan i handen och gick försiktigt fram mot fönstret. Jag stod där en liten stund och förväntade mig att det skulle hoppa fram en mördare. Det gjorde det inte. Det visade sig istället vara en kråka som hade nockat sig själv, och nu lite förvirrat satt och skakade på huvudet. Väl vaken fick jag världens ryck och ställde mig och gjorde hemmagjorda köttbullar och sedan städade jag hela lägenheten. Så nu är jag riktigt stolt över mig själv och har köpt choklad som belöning.
Idag har jag och apan pluggat hela dagen. Eller ja, jag har pluggat. Apan har mest gett mig det onda ögat för han ville hellre gå ut på stan. Men det fick han inte, utan istället fick han vackert se på medan jag skrev en uppsats och gjorde en massa övningar i boken. Sedan har det inte hänt mer idag, utan nu ska jag belöna mitt hårda arbete med middag och en film.
Idag har jag och apan varit i skolan. Vi hamnade brevid en halvgalen mexikansk människa. Hon hette Isabel och precis som jag tyckte hon att det var ganska svårt att hänga med på lektionen. Eller ja, prata är ju en sak... Grammatik är något helt annat... Så när läraren började mala om pronomen och grejer, såg jag hur mexikanskans haka sjönk längre och längre ner, och min var inte så långt efter. Därför bestämde vi att vi skulle bli polare och sämst i klassen tillsammans. När lektionen var slut, tog vi sällskap till spårvagnen.
Citat från konversationen:
Isabel: We have been so lucky with the weather so far. Really sunny and warm... Anna: Yepp we have. It's so funny though... All the little austrians in their little winterjackets... It's not even cold! En sträng blick från en mexikanska iförd vinterjacka. Isabel: Yeah, but you come from a cold country. You have like snow and stuff
Idag har jag inte så mycket att berätta. Jag skriver mest så att mamma ska veta att jag inte har blivit rånmördad... Jag och apan har mest vandrat runt hela dagen och tittat. Ganska mycket samma som vi gjorde igår och i fredags. Japp, det var det. Nu ska jag sova, imorgon börjar skolan. Bjuder på en bild också. Lite särskilt tillägnad morsan.
Idag har vi varit på stan igen. Jag lovade mig själv att inte shoppa... Men det var ju rea! Det räknas ju knappt om det är nedsatt pris! Så jag har köpt ett par jeans (som jag faktiskt behövde) och en pälsväst (som jag förtjänade).
Sedan har jag även insett vilken håla jag kommer ifrån. Det roligaste här hittills är att åka tunnelbana. Mycket roligare än 121:an! Det går fort, det finns en massa konstigt folk att titta på och man känner sig så viktig på något sätt (särskilt om man har en take-away-kaffe i handen)
Efter shoppingturen åkte vi hem och lagade löksoppa. Köpte en flaska vin att krydda soppan med, men det slutade med att jag drack upp halva istället. Så blev österrikisk tv mycket roligare! Heja Lördag!
Slog precis på tv:n och ikväll sänder de Wallander. Gissa om den är på svenska.... NÄ! Visste inte att Krister Henriksson, Lena Endre, Shanti Roney och de andra talar så bra tyska....
Idag har jag och apan varit på äventyr. Till att börja med var jag tvungen att åka till skolan och bekräfta att jag ska gå där och så vidare. Lättare sagt än gjort. Denna skolan är inte liten säger jag bara... Byggnaden var enorm, så vi bestämde oss för att gå ett varv runt först. Vi tröttnade efter 10 minuter och gick in genom första bästa dörr istället. Där möttes vi av det här. Eeeh.... what?
Inte helt oväntat hade vi kommit helt fel... Så vi fick ta SPÅRVAGNEN två stopp för att komma till rätt del av universitet! Sen lyckades vi till slut hitta rätt. Då fick jag göra ett nivå-test för att se vilken kurs jag skulle ta, och sedan efter mycket om och men, var jag slutgiltigt registrerad.
Då bar det av mot centrum, och där gick jag och apan runt ett bra tag och tittade. Det fanns mycket att se... butiker, konstiga människor, byggnader... Till slut fick vi vackert inse att vi hade gått vilse. Då tyckte apan att det var kaffedags, så vi satte oss på en uteservering och filosofierade en stund. Där träffade vi två glada pojkar som gav oss anvisningar om hur vi skulle hitta till tunnelbanan igen. Sedan åkte vi hem och nu chillar vi framför dubbat "Malcolm in the middle"
By the way ni som vill prata med mig på skype, det funkar och jag är inloggad när jag är hemma.
Om man inte kan sova i Österrike så kan man titta på natt-tv. Inatt sänder de "Vår lilla farm". Det tog ett tag innan jag fattade att det är "lilla huset på prärien" dubbad till tyska. Så fruktansvärt gött!!
Jag lovade mamma att skriva sa att hon skulle veta att jag inte blivit ranad och lämnad i rännstenen för att dö. Det har jag inte. Inte apan heller. Planet landade precis som planerat, sen akte vi taxi med en galen serbisk taxichaufför (och blev omkörda av en snubbe som körde motorcykel i lederhosen) och sen kom vi fram till lägenheten. Sen dess har det bara varit sant där trakigt "sa här funkar det"-prat i flera timmar och nu sitter vi och tuggar pa en pizza. Ni som vill na mig pa skype, det fungerar inte riktigt ännu.... ska försöka fixa det sa snart som möjligt... Jojo du kan försöka ringa mig om du vill. aja, nu är vi skittrötta, sa natti.
Imorgon åker jag och apan till Österrike. Detta innebär att vi har haft ett helvete idag. Vi har letat saker vi kommer att behöva, packat, sagt hej då till nära och kära, insett hur litet ett pass egentligen är och hur svårt det kan vara att hitta... Sedan har vi även fått veta att det är terrorhot hit och dit samt att i natt inleds strejk inom Sveriges flygtrafik. Vem sa att det ska vara lätt att resa?
