I morse gick jag och pappa en morgonpromenad till en ladugård belägen strax utanför Gränna. Planen var att inhandla ett julträd. Det råder tydligen brist på granar. Eller ja, vill man ha en ful Lions-gran så finns de på ICA-parkeringen, men vill man ha en fin och fluffig gran så gäller det att vässa armbågarna och hinna före alla andra.
Alltså hade jag och pappa planerat att stå utanför ladugården klockan 09:00 när de öppnar, och sedan vara först in och få den finaste granen. Tyvärr blev vi lite sena. När klockan började närma sig fem över nio hade vi fortfarande hundra meter kvar. Första bilen med en julgran i bagaget susar förbi. Shit. Nästa bil... Vi började gå snabbare.
När vi kom fram gick vi hastigt igenom sortimentet. Taktiken är nämligen att snabbt skaffa sig en överblick, välja ut de som vid första anblick ser snyggast ut,sedan bära runt på dem medan man inspekterar dem (och det resterande utbudet) lite mer noggrant.
Hittade en som såg hyfsad ut. Pappa fick bära runt på den så ingen annan skulle ta den. Hittade en till. "Bär båda!" Beordrade jag. Här skulle vi inte bli av med några paxade granar minsann. Pappa tyckte att det räckte med att paxa en åt gången, så han valde den finaste av dem. Fler och fler kunder trillade in och började bära runt på granar de också.
Paniken steg, utbudet minskade. Folk började hålla koll på varandra. "ska han släppa den där? då tar jag den..."
Det är för övrigt sjukt hur petig och kräsen man blir när man ska välja en. Den måste vara perfekt! Till slut hittade vi en vi kände oss nöjda med, och började släpa hem den.
Vad jag alltså vill få fram med detta är att min lördagsmorgon spenderade jag inte som de flesta (sovandes, nergosad i en säng). Nej, jag var mitt i jugransrushen. I en ladugård.
Sam: "You're like a tornado of bullshit right now. We'll talk again after your bullshit dies out over someone else's house."
Först och främst var flyget försenat. Vi fick vänta skitlänge på att få starta. Inte för att det var problem med starten, utan för att Arlanda inte kunde ta emot oss när vi väl kom fram. Tydligen hade det snöat en massa under förmiddagen, så de kunde bara ha en bana igång. En bana. För både utgående och ankommande plan.
Till slut, efter att ha suttit en och en halv timma på ett stillastående plan med mr. Bean-filmer som underhållning, fick vi lyfta.
Turen gick ganska smärtfritt, men när vi väl kom fram två timmar försenade till Stockholm, började de verkliga problemen.
Det var kö över HELA motorvägen. Det tog en evighet att bara komma till Södertälje.
Vi åkte från Arlanda vid 15:30-16:00, och kom fram till Gränna (man får dock ta hänsyn till kortare kiss/kaffe/mat-pauser) vid ungefär 21:30.
Men nu är jag i alla fall äntligen här. Österrike är över för den här gången. Det har hänt en massa saker på vägen. En del vet ni, en del vet ni inte. Men det har varit kul, och jag hoppas på att åka tillbaka snart.
Vad gäller bloggen, så har jag fått frågan några gånger nu om jag kommer fortsätta att skriva eller inte. Jag vet inte för att vara ärlig. Så länge jag har något att säga kommer jag fortsätta antar jag. Titta in så får ni väl se!
Vad gäller apan, så har han efter mycket om och men, beslutat sig för att bo kvar hos mig tills vidare. Jag tror att han är lite rädd för att bli ensam, men det erkänner han inte. Däremot har han sagt att om Torsten (som ständigt kastar sugna blickar på apan) kommer i närheten, så flyttar apan direkt.
Nu ska jag äta mammas lussebullar, och det kommer att bli awesome!
Sam: "Why would i want to check a voicemail on my cell phone? People want to talk to me, call again. If i want to talk to you, I'll answer."
Där sitter vi just nu och väntar på att få gå ombord på vårt plan. Långtråkigt som satan. Blir inte bättre av att allt Jojo ägnar sin uppmärksamhet åt är (hör och häpna) sin Iphone. Wää...
Tur att här finns fritt internet i alla fall.
Sam: "I didn't say you were ugly. I said your girlfriend is better looking than you, and standing next to her, you look ugly."
Idag hade jag min sista lektion. Lite konstigt... Man har ju ändå lärt känna hela klassen och nu flyr alla tillbaka till sina egna hörn av världen. Skönt samtidigt.
Det har även städats en hel massa idag. Tur att Jojo var med och hjälpte till, annars hade jag aldrig blivit klar.
Nu ska här sovas i alla fall. Imorgon bitti drar vi till flygplatsen. God natt allihopa.
Sam: "You worry too much. Eat some bacon... What? No, I got no idea if it'll make you feel better, I just made too much bacon."
Igår var det Lucia. Vi hamnade på IKEA (eftersom Jojo och hans förbannade pillande på saker resulterade i ett trasigt glas...) och där inhandlade vi glögg, pepparkakor och salta sillar. Har dock ännu inte ätit en enda lussebulle.
Så igårkväll glöggade vi och firade lucia. Idag börjar arbetet med att packa ihop lägenheten. bläää vad tråkigt... Överväger om jag skulle ta och tvinga Jojo att fixa det och själv gå och ta ett bad. Det lär funka. Inte.
Sam: "We're out of Grape Nuts... No, what's left is for me. Sorry, I should have said "You're out of Grape Nuts."
Idag har vi (eller mest jag och apan) varit i en djup lussebullskris. Ingenting duger förutom lussebullar. Och vi har inga. Inte en enda.
Jag hade antagligen ställt mig och bakat en massa, om det inte hade varit för att varenda mataffär är STÄNGD! Vad är det för U-land? Man kan inte ens få tag på ett paket mjölk på en söndag, och det är inte som hemma där affärerna har allmänt dåliga öppettider på söndagar, nej det är inte öppet alls. Ingenstans.
ÅÅÅÅÅÅÅÅH! LUSSEBULLAR!!!!! GE MIG!!!!!
Sam: "Your mother made a batch of meatballs last night. Some are for you, some are for me, but more are for me. Remember that. More. Me."
När man bor så här, som jag och Jojo gör nu, så är det nästan som om vi skulle bo tillsammans. Ha vår egen lägenhet ihop. Sambos så att säga. Det dyker upp vissa... åsikter.
De senaste dagarna har två ämnen rört upp djupa känslor. Vi har ännu inte bråkat, men det har diskuterats livligt. Vad är rätt? Vad är rimligt? Hur ska vi gå till väga?
Det är inte alltid helt lätt att komma fram till något som båda parter kan var nöjda och trivas med, men vi gör vårt bästa.
Förhoppningsvis har vi nu gått till botten med detta.
1. Ska toapappersrullen sitta med den avrivna sidan mot väggen eller från väggen? 2. När man har en skål med jordnötter, äter man då de hela eller de halva först?
Ni är välkomna att lämna åsikter i kommentarer.
Sam: "If mom calls, tell her I'm shitting... Son, marriage is about not having to lie about taking a shit."
Idag har vi shoppat. Inte så mycket, men lite i alla fall. Jojo bjöd på lunch och sedan köpte vi champagne som vi har druckit ikväll. Vi hade nämligen något att fira, ANNA-DAGEN. Min namnsdag! Tack för alla grattis, ni hade verkligen inte behövt anstränga er så mycket.
Nåväl, nu drar vi oss tillbaka. Torsdag betyder Little Britain på tv.
Sam: "I hate paying bills... Son, don't say "me too." I didn't say that looking to relate to you. I said it instead of "go away."
Idag har jag bunkrat upp. Jag och apan har handlat mat i massor av två anledningar. 1. Imorgon är det röd dag och alla affärer är stängda. 2. Imorgon kommer Jojo och han äter som en häst.
Nu ska vi krypa ner i sängen och kolla på film resten av kvällen.
Sam: "How the fuck should I know if it's still good? Eat it. You get sick, it wasn't good. You people, you think I got microscopic fucking eyes."
Så idag var det slutprov. Det gick väl bra antar jag. Lite svårt att säga, det var många olika delar och svårt att få en uppfattning om hur man låg till. Förhoppningsvis gick det väl hyfsat i alla fall.
Har en annan tanke att dela med mig av. Vissa av er vet kanske om min rädsla för uniformer. För er andra kan jag ju förklara. Jag är instinktivt rädd för folk som bär någon form av auktoritär uniform, det vill säga främst militärer och poliser. Jag får en klump i halsen, en i magen och känner att jag vill därifrån omedelbart.
Min militär-rädsla har lindrats något eftersom Jojo har envisats med att gå runt i gröna kläder det senaste året, men polis-rädslan är oförändrad.
Detta obehag jag känner blir inte bättre av att österrikiska polisen är ÖVERALLT. Man kan banne mig knappt gå utanför dörren förrän de är där och kastar misstänksamma blickar. Dessutom ser svenska polisen ut som rena rama kling och klang i jämförelse. Man förstår direkt att den österrikiska polisen, är den farliga polisen.
De har vapen hängandes över hela kroppen, sådana där militäriska polishattar och, som om det inte vore nog, det står POLIZEI med största möjliga bokstäver. Kan det bli mer brutalt?
Jojo brukar säga att man borde vara mer rädd när man inte ser en polis. Yeah right, när som helst kommer de skjuta mig för skojs skull. Det är bara en tidsfråga innan någon av dem flippar.
Sam: "No, you can not borrow my t-shirt...How about instead of standing there looking shocked, you do your fucking laundry?"
Jag lever ännu. Jag tog två dagar ledigt och låg i min säng och kollade på tv och knaprade halstabletter, men nu har jag bestämt mig för att bli frisk.
Gick till affären och på vägen gick jag förbi en skola/dagis eller annan form av barnverksamhet. På gården hade de (som så många andra lekplatser) en kulle. Eftersom snön har kommit även hit, var hela gården full av ungar som försökte bygga snögubbar, ha snöbollskrig och åka pulka. Trodde jag. När jag kom lite närmare insåg jag att inte en enda av ungarna som befolkade den lilla kullen hade färgglada pulkor/stjärtlappar/tefat som hemma. Nej, de hade kälkar. Inte plastiga snowracer-liknande, utan gamla hederliga trä-kälkar. (Lollo, de såg ut exakt som de på PP)
Frågar mig nu om detta är ett aktivt val, eller om plastvarianterna helt enkelt inte kommit hit än.
I övrigt har jag studerat. På måndag har jag mitt slutprov på kursen, så nu är det verkligen plugg som gäller resten av helgen.
Sam: "A parent's only as good as their dumbest kid. If one wins a Nobel Prize but the other gets robbed by a hooker, you failed."
Tänkte skriva här att jag ännu lever. Så nu vet ni det. Ligger i min säng och tycker synd om mig själv medan jag tittar på House. Här kommer lite personliga hälsningar.
Mimmi: Ja, alla som dör ensamma hittas flera veckor senare i sina lägenheter som då är fulla av katter. Det kan vara så att anledningen till katterna är att den döda människan i fråga egentligen inte hade några vänner, utan skaffade sig förbannat många katter istället, och att det även är anledningen till att de dinte blir hittade förrän långt efter sin död. Jag tror snarare att om man dör ensam så dyker det bara mystiskt upp en massa katter.
Oma: Haha jag är inte rädd för Krampus.. än... Nej, men skulle han komma och försöka ta mig, så skulle apan bli så himla förbannad, att jag skulle snarare vara rädd för apan än för Krampus.
Vanessa: Ja, på tisdag tror jag att jag får nytt internet, så då tycker jag att vi kan skypa en massa.
Och slutligen en massa grattisar till Jojo som fick sitt fina betyg idag! Grattis min nöt!
Sam: "It's never the right time to have kids, but it's always the right time for screwing. God's not a dumbshit. He knows how it works."
Idag hatar jag mitt liv... Jag blir bara mer och mer förkyld, tröttare och tröttare och surare och surare... Nu har jag kommit till det stadiet när jag är som en omedgörlig femåring och ingenting passar. Jojo vet precis vad jag menar.
Tänkte att jag skulle strejka från världen idag och inte ens kliva upp ur sängen, men så tog ju så klart halstabletterna slut och jag var tvungen att pallra mig till affären för att bunkra upp med fler. Väl där insåg jag att det kunde ju vara ganska gött med en sådan där billig film som alltid finns vid kassorna. Fanns inga. Fanns bara tyska schlagerhits. Alltså gick jag till de fyra närmaste mataffärerna (nu låter det som att jag sprang över hela stan, men i verkligheten tar det inte mer än fem minuter att gå till någon av dem) i min jakt på film.
Inte en enda av dem hade en enda film! Skitland!
Så jag återvände besviket hem, och nu är jag helt slut efter min marsch.
Nu bäddar jag ner mig och strejkar en stund. Hoppas jag dör på kuppen och inte blir hittad förrän om några veckor då grannarna tycker det luktar konstigt och min lägenhet är fylld av katter.
Sju koppar te, femton clementiner och en påse halstabletter senare... Denna dagen som började så bra... Jag har bara blivit sjukare och sjukare för varje timma som går. Det är bara en tidsfråga innan det brister och förkylningen from hell tar över min kropp.
Bloggar jag inte imorgon har jag antagligen dött av halsont eller täppt näsa.
Sam: "You need to flush the toilet more than once...No, YOU. YOU specifically need to. You know what, use a different toilet. This is my toilet."
